På väg « iHusvagn

Hästskit och gårdar

On 7 maj 2013 / Lilla N, Milo, På väg / 1 Comment

Eftersom ni verkar tycka att det är intressant får ni ett par bilder till från idag Vi åkte till en veterinär för att ge katterna rabiesspruta. Det är lite olika regler – i USA gäller sprutorna 3 år, i Kanada bara 1 år. Så för att komma in till Kanada var vi tvungna att förnya. Till Kanada kan man åka samma dag som katterna fått sprutorna, till USA måste det gå 30 dagar mellan sprutan och det att man åker över gränsen.

Problemet är att vi kommer åka tillbaka till USA den 27:e maj…och sprutorna togs idag, den 6:e maj. Så det är inte riktigt 30 dagar… Däremot fick katterna sprutor för två år sedan i Kanada, så vi hoppas att de kanske nöjer sig med det? Oh well, om vi får stanna i Kanada en vecka extra är det inte hela världen.

Först en liten bild på mina troll. Noëlle vill klippa kort. ”Jag vill ha kort hår. Det är så blåsigt och jag får hår i ögonen.” Klipper jag henne kort-kort vill väl sväronen aldrig mer prata med mig. Men det är dags att klippa luggen iallafall.

130506b
Här är en klassisk gård. De verkar gilla ljusgrå hus med grå tak, och de verkar inte direkt ha det fattigt. Fast gårdarna ärvs väl från generation till generation.

Ofta ser man stora gårdar, med flera bostadshus och ladugårdar.

Idag fick vi hästbajsmysteriet löst. När vi åkte förbi matvarubutiken stod det en herre och skyfflade bajs i en soptunna. Jag har funderat på hur de gör det, för om de inte skyfflade bajs skulle parkeringarna vara fulla av bajs. Undrar om det är affärsinnehavarens ansvar?

Vi såg också att det var nedsänkningar i asfalten på båda vägrenarna och funderade på om det var från hästarna, och det verkar ju vara det. De har även fyllt i och förstärkt där hästarna går. Tänk att de kan ställa till med så mycket skada? Man kan ju tycka att de väcker mycket mindre än en bil eller långtradare? Fast på mindre yta, och icke rullande yta utan stamp. Coolt. Man ser för övrigt inte många öppna kärror, som denna.

Idag har jag letat efter herrar utan hatt, och det har jag inte sett någonstans. Jag såg till och med en äldre herre som arbetade i trädgården, men han hade mössa istället för hatt. Och alla ungdomar har ju mössa också. Måste ha med kulturen att göra.

Funderade också på det här med att så många bär glasögon, osv. De har ju inte någon direkt stor genpol att dra från, så genetiska fel ärvs nog ganska bra. Det finns 250 000 i hela USA, och jag tror inte att många från den här ”byn” åker ut i landet. Jag har sett många söta barn, men också många som ser lite inavlade ut. Jag menar, Island har 300 000 på sin ö, och de behöver en app för att veta vem de får dejta och inte. Lite svårt att fixa en sån app utan mobiltelefoner

Festival och lite mer om Amish

On 4 maj 2013 / Husvagnsliv, På väg / 19 Comments

Vi hade lovat Noëlle att åka ner och titta på paraden. Vi hade fått för oss att det bara skulle vara olika hästekipage och blev positivt överraskade när det var allt möjligt! Det var hästar, brandbilar, gammeldags bilar, traktorer och andra roliga ekipage. Det bästa, enligt Noëlle, var att de alla kastade godis till publiken!

Här var en av parkeringarna vi gick igenom på vägen till gatan där paraden skulle gå. Hästparkering jämte bilparkering. Det äckligaste är att de inte plockar upp hästskiten efter sig. Jag kan förstå att det inte vore rimligt att stanna och plocka upp, men då tycker jag att de kunde ha en sån där rumpkorg som det mesta hamnar i, som de har i Stockholm, t.ex. Det luktar hästskit överallt, och vi snackar alltså mitt i staden och en herrans massa hästar med vagn som går hela dagarna.

130504b
Fotade ett gäng ungdomar. De klär sig alltså väldigt enkelt, vanligtvis bara en klänning med resår i midjan. Klänningarna ser hemsydda ut, men de flesta bar vanliga koftor med dragsko, blixtlås och andra moderniteter. För skor verkar det vara fritt fram att välja vad man vill, och kanske då även hävda sig lite genom det. Här finns en blandning av enkla vita gymnastikskor, flashiga neongula och rosa Nike-skor och beiga Crocs.
I bakgrunden såg jag sedan att det stod tre ungdomar till, varav två verkar ha huvudbonad, fast lite annorlunda och så har de vanliga kläder. De kanske är Mennoniter istället, den lite mer progressiva religionen där de får använda vanliga kläder. Jag såg också många Amish-ungdommar med smartphones, så det verkar vara lite sisådär med reglerna.

Det här ekipaget gillade barnen! I bakgrunden, på andra sidan gatan, står det en typisk Amishfamilj. Männen låter skägget växa längs käkbenet och neråt, dock ingen mustasch. Det verkar som att alla äldre herrar har hatt också, och vi funderade på varför alla pojkar har mössa på sig (man ser ett gäng ungdomar typ bakom, till höger om gubben som kör ekipaget), men det kanske är religionen som kräver att de skyler huvudet.

Väldigt intressant, och de vi har pratat med har varit väldigt trevliga. Dock är det svårt att ta kontakt med dem eftersom de försöker hålla sig undan moderna amerikaner i den mån det går, samt pratar ett eget språk – Pennsylvania Dutch, någon slags holländska från när de emigrerade. Engelska lär de sig som andraspråk i skolan.

Annars händer det inte mycket och imorgon kommer det att hända ännu mindre, för söndag är vilodag här och inget är öppet =)

Så fort man börjar röra på sig blir det dyrt

On 3 maj 2013 / Husvagnsliv, På väg / 3 Comments

Jo, alltså… Jag drar in bra med pengar just nu, men jag förstår inte var de tar vägen. Nu har vi gjort en liten budget, vi tycker att vi borde klara oss på 13 000 kr… Och om vi var stationerade någonstans skulle det ju fungera, men bara att köra husvagnen från Florida upp hit till Indiana är 3 000 – 4 000 kr. Sen är det ju det där med barnmorska som vi måste spara ihop till, och diverse annat. Maken vill helst ha någon sån där motorbromsningsbroms på trucken innan vi ger oss ut västerut… Vi kommer upp i ganska läskiga hastigheter när vi har 10 ton som trycker på i 8-10 % lutning. Man kan inte motorbromsa så bra med en diesel, så det vi ska installera är sådant som långtradarna har.

Husvagnen är fortfarande inne på lagning. Greg upptäckte ju att däcken gneds mot ramen (gud vad rik min svenska är inom det området, haha). Så nu ska vi få nya axlar, tre nya däck och de upptäckte även att nån metallskena som går tvärsöver för att stadga ramen har böjts till följd av att vår vattentank sjunkit ner på den. Aja, maken misstänker väl att det kan ha att göra med vår lille dikeskörning uppe hos hans syster för ett par år sedan, och de är medvetna om att vi haft rumpan i diket, men de fixar allting på garantin. Helt sjukt bra service! Men vi blir kvar till nästa onsdag eller något verkar det som.

Idag och imorgon är det majfestival här i byn/stan. Vi åkte ner idag och det väl inget att hänga i granen direkt, ett par tält med musik och mat. Men imorgon kl. 10.00 är det hästparad, så då åker vi ner. Jag tog med mig kameran idag, men glömde minneskortet hemma, bah!

Många söta små shoppar och affärer som jag gärna skulle kika in i, men det är mer eller mindre omöjligt med herr Klåfinger.

130502b
Såhär ser hästarna ut här. De är överallt och hela tiden De flesta har inte en liten kärra på dock, som denna hade.

Nå, våra resplaner. Vi funderade ett tag på att skippa att åka till Kanada, främst för att det kommer att gå på en extra 1000 dollar (6 000 – 7 000 kr) att åka dit. 14 extra timmar åt fel håll – vi vill ju västerut.
Här nedan ser ni kartan. Om vi skippar Kanada åker vi direkt från A till och sparar ungefär 15 timmar körtid, vilket motsvarar 20 timmar i bilen

A, där är vi nu.
B, Burlington, där sväronen bor.
C, Mount Rushmore i South Dakota (stenpresidenterna, ni vet)
D, Theodore Rosevelt Park i North Dakota.
E, Glacier national park i Montana.

Sen ska vi arbeta oss ner genom Wyoming (Yellowstone park) och Colorado och sen till Texas där det blir bebisfödande.

Men vi åker till Kanada ändå tror jag. Det är många vi vill träffa där, jag vill ha mina gravidkläder samt plocka med mig flick- eller pojkkläder. Vi måste bara hitta en veterinär som kan ge katterna det de behöver för att korsa gränsen.

Lite nyheter angående husvagnen

On 8 januari 2013 / På väg / 12 Comments

Vi har ju ringt och ringt för att se hur det går med husvagnen och idag fick vi äntligen nyheterna att de skickat in papper för garantiarbete, men snubben Greg pratade med hade inte tillgång till exakt vad de hade ansökt om att få göra. Jag bad honom ringa igen och prata med killen som faktiskt fyllt i papperen och det visade sig att de bara skulle fixa en list och toaletten som sitter lite löst.
De vågar inte reparera slideoutsen för om vi får problem längre fram kan tillverkaren komma och kräva sina pengar tillbaka. De föreslog att vi skulle ta den tillbaka till tillverkaren istället. Kul. Då kunde vi ju lika gärna ha åka upp dit direkt, vilket vi tänkte göra men de hade ju inte tid förrän i januari. Ja, då hade det varit fixat nu.

Men, men, man får spela med de kort man fått. Maken ringde och kollade och de har inte tid för oss förrän i mitten av maj! Det passar mig ganska bra, vi märker ju inte av skadan och kan bo fint i husvagnen, det är mer på lång sikt jag är orolig. Så då fortsätter vi med ungefär samma planer som tidigare, att åka på rodeo i Texas och sen åka norrut, sen får vi helt enkelt göra en ”liten” avstickare österut för att lämna in husvagnen där utanför Chicago.
Jag tänkte att, ”jaha, katterna igen och vart ska vi bo?” men de sade att det bara skulle ta 2 dagar att byta golvet och om de måste ta isär hela slideoutsarna skulle det ta7 dagar. Överkomligt. De har en husvagn man kan bo i, eller så kan vi bo på hotell.

Sen kanske vi kommer därifrån i slutet av maj, då har vi en månad på oss att åka upp till Alaska. Det är lite kortare än beräknat och vi kanske får ta mer tid på oss och spendera lite mindre i Alaska, men så får det bli =)
Jag är nöjd, för det här innebär att vi kan åka tillbaka till Florida om kanske en vecka, woohoo.

Vi saknar värmen, verkligen. Då kan vi springa lite mer på Disney och Sea World samt kanske hinna vara med på den stora årliga Fulltime-families-träffen i Florida. Det är den 24:e, så det är lite tajt, men kanske.

Istället för att åka direkt från Florida till Shipshewanna i Indiana åker vi ut till Texas som vi planerat.

Förresten kan ni inte hemlighålla program som Ruzzle och sånt där för mig. Ni var typ 30 stycken som skickade invites, jätteroligt! Åker på storstryk av ett par, herregud, en tjej får konstant 80-100 ord och över 3000 poäng per match.

Provade ordjakten också, men jag kan verkligen inte komma överens med tangentbordet på min iPhone 5. Tidigare hade jag ett riktigt skrivbord som slajdade ut.

Nå, någon annan app jag behöver?

Vårens planer

On 28 december 2012 / Husvagnsliv, På väg / 12 Comments

Grön: Provinser vi har haft husvagnen i Kanada (vi har varit i flera före husvagnstiden)
Blå: Stater vi har haft husvagnen i (vi har varit i flera före husvagnstiden)
Gul: De vi tänker lägga till det kommande halvåret

Allt hänger ju lite på om vi får husvagnen reparerad och när. Maken ringde häromdagen och de hade förstått att vi hade vattenskador INUTI och hade tittat men inte sett något…så ja, det här kan ju ta ett tag. Det har redan gått två veckor och de har inte ens lokaliserat problemen.

Anyways, planen är att åka ut till Texas i början av mars. Jag har en gammal högstadiekompis där och vi tänkte gå och se på rodeo och lite sånt skoj. Därifrån tänkte vi åka norrut, med sikte på Alaska! Jag hade först tänkt att vi skulle göra Montana och Yellowstone på vägen upp på något sätt, men maken föreslog att vi skulle göra det på vägen tillbaka, och det lär ju vara vackrare på hösten, så det blir perfekt.
Man måste typ åka upp mitt i landet och över Kanada på grund av Klippiga bergen som ligger på västkusten. Det är strax över 8 000 km från Florida upp till Fairbanks i Alaska.
Alaska är ett sånt där ställe de flesta inte vågar ta med husvagnen till, för det är tydligen lite halvdåliga vägar, typ grusvägar. Och snordyr diesel. Vi får se =)
Väl där kanske vi flyger till Sverige en sväng, det beror lite på pengasituationen. Det lär kosta en del att åka till Alaska.
Jag tror att vi vill vara i Alaska typ mitten av juni till mitten av augusti eller nåt sånt.

Efter det tar vi Montana och Yellowstone och hälsar på Monnah med familj i Utah kanske. Sen spenderar vi vintern i Arizona, Kalifornien och vad det nu blir. Kanske lite Vegas.
Fan vad det här livet är skoj!

Förutom det här:

Eftersom det är 25% chans att bli gravid om man har sex vid ägglossning och jag nu har misslyckats två gånger kan man tycka att jag borde ha 50% chans nästa gång (1 av 2) och misslyckas den, ja men då borde det vara klubbat och klart gången därpå. Eller inte. ”Det finns lögner, förbaskade lögner…och sen finns det statistik.”

Little Grand Canyon samt orkanvarning

On 25 augusti 2012 / Husvagnsliv, På väg / 3 Comments

Jag hade hittat en National Park som jag ville besöka. Den heter Providence Canyon och ligger i Georgia. Vi tog en liten omväg hit på väg till Florida.
Vi anlände igår och jag packade kameraväskan med två kameror, några objektiv, mycket vatten och stativet.
Det var 35 grader ute, så efter middagen, när det svalnat till 30 satte jag av på min lilla 5-kilometershajk.

Det var otroligt vackert. Jag gick ner i dalarna och det var fin, fin röd sant med en tunn ström av vatten på.

Mörkret tvingade hem mig. Jag hade kunnat stanna många timmar.

Som ni ser är det fortfarande aktivt. Jag klättrade över det nya staketet för att se delar av det äldre.

I morse hittade vi myror som klättrade upp på husvagnen, Greg försökte med myrmedel som de bara klättrade rakt igenom så vi beslutade att vi skulle försöka få pengarna tillbaka.
Dessutom hade vi varken telefon- eller internetmottagning och jag har tio filer att översätta till onsdag.
Utöver det är stormen (orkanvarning) Isaac på väg rakt mot området vi är i. Vi tänkte försöka zooma över till Floridas östkust.

St Louis, MO

On 21 augusti 2012 / På väg / 4 Comments

Vackert. Längs Mississippifloden.

St Louis skyline, med bågen i förgrunden.

På väg mot toppen.

På toppen.

I helgen var vi i St Louis, MO (Missouri). Vi hade tänkt besöka den staden på väg ner till Florida, och efter att vi fastnat hos husvagnsreparatörerna i 8 dagar passade det sig så väl att vi kom dit när det var mässa där. Himla tur! Så vi fick umgås lite med alla vänner.
Det känns som att göra slut varje gång vi åker ifrån dem och den här gången får vi inte se dem förrän i februari. Vi saknar det och maken tar ständigt upp hur vi skulle kunna få det att fungera, köpa en husbuss istället för husbil, osv. men det går inte med barnen. Det blir för mycket körande.

Anyways, på lördagen åkte vi ner och åkte båt på Mississippifloden, det fanns inte så mycket att se förutom turistattraktionen ”St Louis Arch”. Vi åkte såklart upp till toppen. Det gick okej, trots makens höjdskräck och klaustrofobi.

Man åkte upp i små hissar med fem stolar på typ en kvadratmeter. Och vi hade båda barnen i knäet så det var sju personer och trångt. Maken började kolla ventilationer ”ifall att vi fastnar” men när han såg glasdörren och att man utanför såg trappen som går hela vägen upp lugnade han ner sig något

Nu ska vi besöka Memphis. Vår camping ligger bara några hundra meter från Graceland och jag har redan sett Elvis flygplan som står lite längre bort.
Skulle vilja hitta en snygg Elvisdräkt till Milo, haha.

Det är en lite småläskig stad, det är väktare överallt.
Jag jobbade lite med översättning på McDonalds igårkväll (vårt internet är dåligt) och jag såg bara en vit människa, en väktare, som kom in för att hämta mat.
Vår camping har vakter vid ingången 24/7 och de har skrivit ner våra nummerplåtar så att vi kan komma in. Det känns tryggt, men ändå inte – bara att det behövs tycker jag är läskigt.

Trevlig liten camping med en strand-damm

On 7 augusti 2012 / Husvagnsliv, Maken, Me, myself and I, På väg / 4 Comments

Har aldrig sett något liknande, det var som en plaskdamm fast med sand. Noëlle älskade det såklart! =)

Sen skulle vi ut och äta middag eftersom husvagnen är städad inför imorgon när den ska in och lagas och jag inte vill smutsa ner köket. Vi kom dit, beställde maten samtidigt som våra drickor eftersom vi visste vad vi ville ha. Trettio minuter senare gick maken fram och frågade varför vi inte hade fått maten. En snabbmatkedja och vi var där med två småbarn, vad är problemet liksom? Han gick och kollade och efter ytterligare 5 minuter hade vi fortfarande inte fått något. Då reste vi oss och gick.
Maken förvånar mig alltid med sånt här, för han bryr sig ganska mycket om vad andra tycker och slår en inte som typen som rakt upp och ner skulle lämna en restaurang, men jag älskar det med honom för jag är likadan.
Det satt en familj bredvid oss, med fyra barn, som också klagade över att de inte fått något och de hade varit där längre än oss.

Har ni någonsin lämnat en restaurang på grund av dålig service?

”99 Luftballons”

On 2 augusti 2012 / På väg / 9 Comments

Bilderna får tala för sig själva ♥

Plötsligt händer det

On 31 juli 2012 / På väg / 6 Comments

Vi åkte för att köpa en ny vattenpump och åt på restaurang på vägen hem.
Av en slump fick svenska flaggan vi köpte igår följa med in som underhållning.

Det satt ett sött litet par bakom oss och efter en stund sade mannen: ”Talar ni svenska?” Utan brytning men på ett språk som inte använts på länge.
Jag knatade över till deras bord och pratade lite. Han förstod det mesta, så länge jag talade högt och tydligt och artikulerade väl. Det var…likt något jag aldrig hört tidigare. En 150 år gammal svenska som överlevt här i Minnesota.

Mannen var 81 år, född 1931. Hans farmor och farfar hade utvandrat 1850 eller 1860 från Småland och båda hans föräldrar hade pratat svenska. Wow!
Han själv hade bara besökt Sverige ett par gånger.

Glädjen och stoltheten lyste i hans ögon när han fick använda sin svenska. När jag åter satte mig vid mitt bord översatte han för sin fru vad vi talat om.

Mäktig upplevelse. Tänk om vi inte tagit med flaggan som N satt och viftade med, eller om N varit ett tystlåtet barn som inte suttit och pladdrat på.
Då hade våra vägar aldrig korsats.

Det är sånt här jag älskar med vår livsstil.