Jag har sytt en klänning

On 4 februari 2013 / Lilla N, Me, myself and I, Pyssel - Sytt / 11 Comments

Har sett lite kläder med märket ”Matilda Jane” här i dagarna. Kläderna stod verkligen ut, så jag var tvungen att ta reda på lite mer. Jag blev sugen på att göra en liknande klänning, så igår köpte jag tyg och satte igång. Jag hade skrivit ut att jag ville ha blå axelband, men tyvärr hade jag inte blå så det räckte. Jag tror att det hade balanserat klänningen lite bättre, men den är ändå söt.

I bak är det två knapphål som man trär axelbanden genom och sedan knyter.

Det är en dragkedja under ena armen också. Jag kan aldrig få till det riktigt 100% med dragkejdor. Måste öva.
Imorgon ska jag åka och köpa lite tyg till shorts till Noëlle. En av de andra mammorna blev alldeles till sig när hon såg att jag hade overlock, så hon kommer hit och syr lite med mig imorgon eller dagen därpå. Kul!

Det är tacksamt att sy åt Noëlle. Hon tjatar och tjatar om att det ska bli färdigt och sen är det det finaste hon har sett och hon vägrade att ta av sig klänningen till och med när vi skulle gå och leka med kompisarna.

Noëlle’s nya klänning

Noëlle poserar

130204c

Jag har snott en hylla i en av garderoberna där jag har mina symaskiner. Igår satte jag i två extraskivor i bordet och tillsammans med köksön hade jag skapat ett riktigt långt bord.

Det fanns en tid då jag brukade beklaga mig över att Greg inte hade någon hobby, han blev lätt uttråkad, det var bara datorn etc. Nu är jag istället tacksam, för det finns plats för alla mina tusen hobbys (tre stora fotoblixtar, bakgrunder, stativ, 88-tangentskeyboard, symaskin, overlock, osv.)

-1

På morgonkvisten

On 26 januari 2013 / Föräldrarskap, Husvagnsliv, Me, myself and I, Milo, Utflykter / 2 Comments

I morse var det frukostträff klockan 10.30. Det hette Appaholics Anonymous. Vi delade med oss om olika användningsbara appar vi har till våra telefoner och paddor. Riktigt trevligt faktiskt. Förhoppningsvis fick jag med mig några guldkorn hem. Måste bara få lite internet på telefonen. Vi bytte leverantör för att få unlimited billigare, men de har ju inte täckning någonstans känns det som, så vi byter tillbaka.

Det pågick en massa grejer på dagen, men det kändes mest som att det var för de äldre. Skattjakt för pojkarna och smink- och nageltjosan för flickorna. Vi skippade det och Noëlle sov middag i säkert 2,5 timme, helt utmattad.

På kvällen grillade vi kött och jag träffade en jättetrevlig familj med väldigt lika värderingar som oss. Jag pratade om dem igår redan, men iallafall. Jag hängde med dem hela kvällen. Maken gick hem och lade Milo, de riggade filmduken för barnen så Noëlle seglade av åt det hållet och åt s’mores (jag höll ett öga hela tiden) och jag satt och snackade med mina nyfunna vänner. Vi pratade barnuppfostran, hemskolning och det kändes så himla skönt med någon som var på precis samma vågplan Vid niotiden pallrade vi oss hemåt jag och Lilla N.

Imorgon ska vi få knata runt i varandras husmobiler. Iallafall de som skrivit upp sig på listan, vilket vi har gjort. Måste bara putsa och feja lite.

Idag hade jag min första egentid på ett tag. Jag plockade ner pianot och har mest suttit och övat på Hallelujah hela kvällen. Jag bara älskar den sången och kom på efter att dottern tittat på Shrek att jag kanske kan spela den på piano =)

Mer imorgon!

Egen E-bok till Noëlle

On 10 januari 2013 / Me, myself and I / 10 Comments

Det var ju jättesmidigt att låna böcker på biblioteket och läsa på iPaden, tack för tipset! Tyvärr får man bara låna 6 böcker per månad, så jag försökte titta på att köpa lite e-Böcker, men det är ju snordyrt. Jag får helt enkelt göra egna?!
Jag är inget vidare på att rita, men att döma av några av barnböckerna jag sett på sistone så verkar det inte spela någon roll. Jag tänker på ”Vem är arg?” och den serien, bara massa krussiduller.
Det här får bli boken om Familjen i husvagn helt enkelt. Det får börja med att vi säljer huset och köper ett hus med hjul, then we’ll go from there
Ja, lite fler projekt som aldrig blir färdiga skadar inte, höhö.

Merry Christmas

On 26 december 2012 / Lilla N, Maken, Me, myself and I, Milo / 4 Comments

Då var julen överstökad för den här gången. Vi har haft en jättetrevlig dag. Noëlle var helt fantastisk hela dagen. Jag är så himla stolt. Hon var solskensglad hela dagen, socialiserade med allt och alla (stor som liten), lekte fint med de andra barnen…. aaah, vad jag älskar den ungen. Hon börjar bli så stor att hon kan springa omkring utan att man behöver ha koll på henne hela tiden. Ibland är det någon som ropar från en annan våning att Noëlle sitter på toaletten och vill att jag kommer (ingen annan får hjälpa, utom pappa) men annars klarar hon sig fint.

Lite bilder då:

Noëlle och storkusinen sitter och väntar på att få öppna julstrumporna.

All four children in front of the tree before opening presents.

Milo med en rosett från någon av presenterna.

Ombytta roller. Noëlle föll pladask för den lilla pojkbebisen och Milo ville bara köra runt, runt med vagnen, så de lånbyttes idag

Vår lilla familj ♥

De fyra barnbarnen uppklädda framför granen ♥

Svägerskan med familj

Ett försök att få mina två barn på bild framför granen, haha. Yeah right

Milo med en tremänning som är tre veckor yngre, de var hur söta som helst tillsammans.

Imorgon måste vi ringa husvagnsreparatören och se hur det går. Nu är jag färdig med kylan och åker gärna tillbaka till värmen, haha. Men det lär ju bli ett par månader till här…
Provade att ta ut Milo i vagnen, påbyltad med overall och allt. Det var bara runt nollstrecket men han grät och ville inte ha något med kylan att göra, min lilla Floridian.

Hur fan gör ni som jobbar på dagis. Bylta på tjugo stycken ettåringar. Woah…

Lussekatter och lite annat

On 18 december 2012 / Lilla N, Livet i exil, Me, myself and I, Milo / 19 Comments

Förra julen tog mamma med sig saffran. Det blev aldrig av att vi bakade lussekatter…vi kanske hade fått plats med två i taget i husvagnsugnen, haha. Jag tittade på dem och de var bäst före 2014, så jag plockade med mig dem, bittermandelsflaskan och pärlsockret. Här i Kanada vet jag också var de säljer jäst, så det var ju perfekt!

Redan när jag öppnade saffranspåsarna såg det fel ut. Den var mörk, nästan svart. Jag minns den som mer rödaktig. Svärmor har ingen mortel så jag använde den konvexa sidan på en sked och mortlade mot en talrik. Det kändes inte rätt.
Jag stoppade i första omgången i bakmaskinen, alltså mjöl, salt, mjölk, jäst och saffran. Degen såg otroligt blek ut, nästan ingen färg alls
Jag hade inte så mycket alternativ annat än att fortsätta, och degen såg fortsatt tråkig ut, trots tre påsar saffran.

Bullarna blev okej, men de smakar knappt saffran *buuhuu*
Tre timmars slit för ingenting.

Jag orkar inte googla, men jag undrar vad felet var. Har de förvarats för varmt, för kallt? Jag vet inte. Har ni varit med om liknande?

Gulligt förkläde va? Det har Noëlle fått av min farmor.

Jag och barnen bakar! Nåja, Milo satt mest och mumsade i sig annat.

Här är resultatet, fruktansvärt bleka lussekatter.

Jag har så mycket att skriva men kan inte riktigt. Jag letar efter något som gör att vissa IP-nummer kan se vissa inlägg, så att de av er som kommenterar och som jag känner kan få några extra inlägg då och då som inte resten av världen kan ta del av. Ska klura vidare.

Nina hade ett par frågor också.

Vad jobbar din svärmor med, och svärfar?
Svärmor var lärare innan hon fick barn. Sedan var hon hemma med barn och kom aldrig ut i arbetslivet igen. Svärfar var säljare som klättrade uppåt i kedjan och reste mycket och sålde in något på fabriker i hela Nordamerika.
Och din mor och far?
Pappa är advokat och mamma har gått och blivit jurist, hon blev klar för bara ett par år sedan =)
Jag är nog ganska lik båda mina föräldrar på det sättet. De har gjort allt möjligt. Pappa har flugit helikopter och flygplan, ägt restaurang och hotell, gjort planritningar till sitt eget hus och till en yacht. Mamma har hållit på med ekonomi, redovisning, politik, konstmålning och nu juridik.

Hur ofta har ni kontakt du och din far? Bara nyfiken
Sådär. Nu när vi är i Florida kanske vi ses varannan månad? Trots att vi bara bor 45 minuter därifrån. Han är…min pappa på papperet. Det blir inte mer än så. När svärföräldrarna var här i oktober åkte vi ut till staden där han bor för att åka till stranden och stannade inte ens för att säga hej. Han har inte gjort en enda ansträngning att komma och besöka oss i Orlando heller, så…

Äter Kanadensarna lika mycket ute som amerikanarna gör, rent generellt?
Nej, kanadensare äter ute i snitt 2 gånger per vecka, amerikaner 5 gånger per vecka. Det kan ha med priset att göra. Utbudet är också mycket mindre här. När man kör på vägarna i USA är det restauranger var tionde meter.
Vi åt på Swiss Chalet idag, en kanadensisk kedja där de serverar kyckling och notan hamnade på 300 kr före dricks och vi satte nästan i halsen. Det kändes verkligen som att ”ojdå, nu är det nog två veckor tills vi äter ute igen” när vi såg siffran. I USA hade siffran varit hälften för vår familj. Eller ännu billigare.
Vi kan mätta vår familj på en pasta- och pizzabuffé för $9.60 (70 kr) för hela familjen – inklusive två läsk. Jo, vi har gjort det ett par gånger…och för varje gång vi gör det finns det familjer som äter där flera gånger i veckan.
Det är svårslaget och jag förstår varför amerikaner äter ute. 70 kr, det kan man knappt få ingredienser för, dessutom slipper man laga mat om man har ont om tid och man behöver inte diska.

Greg hävdar att det är dubbelinkomstfamiljerna. De hinner inte laga mat. Därför dryper det av halvfabrikat och färdigmåltider i affärerna och snabbkök i varje hörn. Nu är det andra generationens dubbelinkomstfamiljer och de vet inte ens hur man lagar mat eftersom de själva växte upp på Mac and Cheese och smörgåsar.

Hemlagat är givetvis godast, men här tvingas vissa ha två jobb, då är det svårt att hinna med.

Nu ska jag krysta fram ett inlägg

On 24 november 2012 / Me, myself and I / 5 Comments

Sorry, det är tyst här. Mamma är här och jag har verkligen ingen blogglust. Vi umgås, leker och har roligt.
Lite snabbt då. Milo fick äntligen sin första tand igår! Han och Noëlle lekte kull igår och skrattade så att de kiknade. Som jag har längtat och hoppats att de ska få kul tillsammans och vara kompisar och nu börjar vi se det mer och mer. Självklart kivas de också

Milo älskar sin nya tandborste.

Mer då… Vi var hos optikern idag. Jag känner att jag sitter och kisar framför datorn så jag tänkte att det var bäst att det kollades upp. Det var inte mycket fel, men jag beställde några glasögon med nåt reflexivt tjottahejti.

Idag blev jag stoppad av inte bara en, utan två poliser! Jajamensan.
Vi skulle åka typ 3 minuter hemifrån till en lekpark. Jag skulle svänga höger, det var inte bil så långt ögat kunde nå och jag hade en stoppskylt. Jag stannade till lite lätt, inte helt alltså, och körde vidare. Alla som har kört bil här i Nordamerika vet att respekten för stoppskyltar är obefintlig eftersom de ersätter väjningsskyltar här och inte en jävel stannar om det är fri lejd. Amenjoråsåatt jag svängde höger och på nästa lilla avtagsväg stod det en polis och väntade på att få svänga. Han svängde ut bakom mig.
Jag körde ordentligt, lagom hastighet, lade mig i vänsterfilen för att påbörja min sväng in mot lekparken. Han körde in bakom mig och satte på sina ljus. Iiiiihh!

Jag svängde in och stannade så fort jag tagit av. Jag vevade ner rutan och fram kommer mörk, biffig konstapel à la Hollywoodfilm.
”There was a stop sign over there, was there a reason you did not come to a complete stop?”
”Ehhh, I thought I did” hävde jag ur mig.
”No, you did what we call a stop-and-go. You should stop for 3 seconds.”

Jag slängde ett öga i backspegeln och plötsligt stod det två polisbilar bakom mig med sirenerna på. Den andra polisen kom upp på mammas sida och ställde sig och bevakade henne.
Shit, trodde de att vi var värsta bankrånarna eller mördarna eller?

”Show me your license.”

Jag rotade fram det.

”Your insurance and registration.”

Det där var rena grekiskan för mig så jag började rafsa runt i handskfacket efter något som såg ut som det han ville ha. Jag hittade en liten lapp från försäkringsbolaget, blev väldigt glad och gav den till honom. Han tog den och stod sedan helt tyst och stirrade på mig som om jag var dum i huvudet.

Ja ba’: ”Ehh?”
”Your registration.”

Fram med pärmen från handskfacket igen och rota lite nervöst.

”Is this your car or not?” sade han fortfarande med antydningen att jag var dum i huvudet.

”Well, yes, it is, but my husband mostly drives it and I don’t really deal with the papers for it” stammade jag fram.

Till slut hittade jag ett papper som jag skymtade ordet registration på och gav det till honom.

Han gick iväg till bilen med mina papper och kvar stod den andra polisen och glodde på oss. Jag stängde av bilen och vevade ner rutorna så att inte barnen skulle koka. Då började den andra polisen prata med Milo.
När den första polisen kom tillbaka med mina papper sade han att jag inte hade något i registret så han skulle låta mig vara, men att det hade kostat mig 200 dollar, 3 prickar i registret och att försäkringsbolaget skulle kontaktas.

Seriöst, om det nu var därför han stannade mig, hade han inte gett mig böterna då? De måste ha letat efter någon eller nåt. Två poliser för att jag inte stannade 3 sekunder på stoppskylten när det inte fanns en bil i sikte?
Aja, det var iallafall en spännande upplevelse =)

Min tur

On 10 november 2012 / Lilla N, Me, myself and I / 21 Comments

Igår tog vi en pussbild liknande den jag har på mig och min mamma när jag var liten ♥

+10

Vad är Pinterest?

On 6 november 2012 / Me, myself and I / Leave a comment

Ni är ett par som har undrat vad det här med Pinterest är och vad jag menar med pinna. Mamma trodde att det var något sånt där pyssligt/scrapbook som inte alls är för henne.

Vad är Pinterest?

Det är ungefär som en anslagstavla på internet som man kan dela med sig av. Det är väldigt visuellt. När man hittar en sida med något man gillar kan man sätta upp den på sin anslagstavla, man klistrar in länken och väljer sedan en bild och skriver en liten notis om vad det är. Man väljer en kategori och sen kan andra personer som tittar i den kategorien se din lilla notis och om de gillar den sätter de upp den på sin anslagstavla, osv.

När man loggar in på sin Pinterest får man upp alla de senaste ”notiserna” från folk man har valt att följa. Förhoppningsvis har man valt att följa folk med liknande intresse som en själv och hittar då något nytt man gillar.

Såhär såg min Pinterest ut ikväll när jag loggade in, det här är alltså det senaste som de jag har valt att följa har postat:

En guide om hur man gör siluetter – Fina stenar med alfabetet på (gillar!) – Kul idé om hur man kan göra en färgsorteringslåda till barnen – Definitionen av sarkasm

Det här är alltså baserat på vad jag gillar. Den som gillar arkitektur, fordon eller kanske planerar bröllop och bröllopsfoton får helt andra notiser.

Sen kan jag visa er ett par av mina kategorier där jag har samlat idéer och sådant jag gillar.

Nedan ser ni min anslagstavla som heter ”RV remodeling and storage”, där har jag valt att pinna saker som har med husvagn och att bo trångt att göra. Det finns idéer om hur man kan göra om trappen till förvaring, göra bord som fälls upp eller ha tvättlina över badkaret:

Nedan ser ni min anslagstavla som heter ”Yummi looking food” där jag pinnar snacks som ser lite extra roliga ut:

Det är helt enkelt en enda stor samling av alla goda ting på internet! Vare sig det är pyssel för barn, goda recept, inredning eller roliga sarkasmer så finns det något för alla här! Jag har en länk häruppe till Pinterest, ifall ni vill följa mig eller några av mina anslagstavlor.

Hoppa vidare till Pinterest.

Halloween 2012

On 31 oktober 2012 / Lilla N, Maken, Me, myself and I, Milo, Utflykter / 15 Comments

Så blev det äntligen Halloween 2012! Noëlle har pratat om ”Trick or Treat” i 10 dagar nu, sedan jag gjorde hennes kostym (utom hatten som är köpt på Disney).
Först var det tre husvagnar som vi ville besöka innan vi skulle åka vidare till Noëlles kompis Phoenix och spöka. Av tre husvagnar som hade sagt att de ville att vi skulle komma var bara en hemma, men på vägen till just den husvagnen var sex personer som stack ut huvudet och ville ha besök, så Noëlle hann bli riktigt varm i kläderna.
”Tjick oj tjeat”, ”Thank you” och ”Happy Halloween” sade Noëlle och så gick vi vidare.

Milo och Noëlle utanför huset där en av parkens rara tanter bor.

Milo (dregelmonster), Phoenix (Jack Skellington) och Noëlle (Jessie i Tory Story).

Phoenix och hans snygga mamma

Våra barn och deras lama föräldrar som inte var utklädda. Nästa år, jag lovar! =)

Sortera lite godis före nästa hus.

En läskig pirat delade ut godis, men barnen var modiga!

Idag åker sväronen hem

On 30 oktober 2012 / Lilla N, Maken, Me, myself and I, Milo, Utflykter / 10 Comments

Ja, om de kommer med sitt plan vill säga. De ska ju upp till New York, visserligen nordvästra delen av staten (Buffalo), men de kanske ställer in flyg.

Igår körde vi en heldag på Sea World. Från att ha plaskat i havet dagen innan var det jacka och tjocktröja som gällde igår. Äntligen fick Noëlle användning av den fina PoP-jackan vi köpte i somras. Milo har också en, men storlek 1-1,5 år, så den är lite stor än. Vi bylsade på honom lager på lager och en stickad tröja. Det var bara 14 grader när vi började, men blev uppåt 20 på eftermiddagen.

Nu hoppas jag få lite mer tid över. När sväronen är här är det fullt ös medvetslös hela dagarna. Även om det bara är en ”hängdag” så blir det där de bor; på deras hotell eller vad som. De är lite för fina för att umgås i husvagnen

Milo älskade delfinerna och han klappade händerna för första gången. Några rundor av applåder och han tittade sig runtomkring för att se vad folk gjorde (inklusive storasyster) och sen klappade han hela resten av föreställningen. Sötfisen.

Maken surade lite för när han kollade upp de 10 bästa berg-och-dal-banorna i hela världen visade det säg att två av dem är på Sea World! Problemet var att det var 40 minuters kö på båda två Han får åka tillbaka själv någon dag. Och med Noëlle någon dag, för han missade späckhuggarna eftersom Milo inte var på humör.

Snart kommer mamma/mormor, vi längtar nu! Då ska vi dra med henne på alla möjliga karuseller jag och Noëlle, moahaha. Exakt tre veckor kvar bara. Gah, måste lägga på ett kol härinne i loftrummet, så att det blir klart!

Jacka och tjocktröja.